Johannes 13–17: Jesus sista kväll med sina lärjungar

Den andra halvan av Johannesevangeliet börjar i kapitel 13–17 och handlar helt om Jesu sista kväll med sina lärjungar och hans sista ord till dem. Han försöker förbereda dem för sin kommande död och inleder med en chockerande handling under måltiden (kap. 13). Jesus tar rollen som en vanlig tjänare genom att böja sig ner och tvätta lärjungarnas smutsiga fötter. I deras kultur skulle en rabbin aldrig göra något sådant för sina lärjungar. Jesus säger att denna handling är en symbol för hela hans uppdrag: att uppenbara Guds sanna natur som självutgivande kärlek. Den visar också vad det innebär att Jesus är den messianske Kungen – han ska tjäna och ge sitt liv för världens synder.

Detta leder fram till Jesu stora bud till sina lärjungar. Att följa Jesus innebär att älska andra så som han har älskat dem. Kärleksfull generositet och självutgivande tjänande ska känneteckna Jesu efterföljare, eftersom detta visar världen vem Jesus är och därmed vem Gud är.

Jesus fortsätter sedan med en lång sammanhängande undervisning, som avslutas med en bön (kap. 14–17). I dessa kapitel återkommer flera centrala teman. Jesus talar om att han ska “gå bort”, något som gör lärjungarna bedrövade. Men Jesus förklarar att hans bortgång är för deras bästa, eftersom han då ska sända Anden, “Hjälparen”. Som människa kan Jesus bara vara på en plats åt gången, men Anden kan vara Jesu gudomliga, personliga närvaro överallt och alltid.

Johannes beskriver den ende sanne Gudens gudomlighet som den kärleksfulla och enade relationen mellan Fadern och Sonen. Jesus säger att Anden är denna kärleksfulla personliga närvaro som ska bo i hans folk och dra dem in i Faderns och Sonens kärlek. Hans lärjungar är de som “förblir” i denna kärlek, likt grenar som sitter samman med en vinstock. På så sätt beskriver Jesus hur Guds kärlek kan genomtränga, hela och förvandla en människas liv.

Anden ska också utrusta Jesu efterföljare att fortsätta hans uppdrag i världen och uppfylla det stora budet att älska genom radikala handlingar av tjänande. På så sätt, säger Jesus, ska hans lärjungar “vittna om sanningen”. Anden ska hjälpa dem att avslöja människors själviska och korrupta sätt att behandla varandra på och förkunna att Gud i Jesus har räddat världen genom sin kärlek och öppnat en ny väg att vara människa.

Till slut förutsäger Jesus att motstånd kommer. Precis som de judiska ledarna förkastade honom, kommer också hans efterföljare att möta förföljelse. Men Jesus säger åt dem att inte vara rädda, eftersom han redan har segrat över världen (Joh 16:33). Vad han menar med “seger” förklaras inte här, men leder naturligt vidare till nästa del av evangeliet, kapitel 18–20, där Johannes visar vad Jesu seger verkligen innebär.